Feedback på övningarna i kapitel 6
I slutet av kapitel 6 fick du i uppgift att skapa och testa din egen ångeststege. Om du inte har gjort övningen än kan du göra den nu (kapitel 6, del 5).
Hur har det gått? Vad fungerade bra? Vad var svårt? Ta dig tid att reflektera över detta. Om du är en person som gillar att skriva och göra anteckningar kan du göra den här uppgiften skriftligt.
Anteckningar med dina tankar:
Poängen med ångeststegen var att du ska tänka på saker du undviker för att de är jobbiga eller gör dig orolig. Ångeststegen är ett hjälpmedel där du kan träna på att ”känna på vattnet” för dig själv och i din egen takt.

Du kan bli besviken om du känner att du inte klarar av ett eller flera steg i den stege du har satt upp. Då är det viktigt att komma ihåg att det viktigaste inte är hur snabbt du går upp för stegen eller hur långt ner i vattnet du kommer. Det viktigaste är att du provar!
Det är viktigt att öva mycket och tillräckligt länge. Var försiktig så att du inte går upp för snabbt upp på stegen. Om du tyckte att det första steget var lätt är det bra, men ta den tid du behöver för att öva på varje steg. Det är viktigt att du känner dig bekväm med varje steg innan du går vidare till nästa. För varje steg du tar uppför stegen kommer du känna oro och din kropp eller hjärna kommer automatiskt att berätta för dig att det smartaste du kan göra är att springa iväg för att undvika den skrämmande känslan, dvs att hoppa hela vägen ner från stegen.
Din uppgift är att stanna kvar i det som är läskigt, det är det enda sättet att bekämpa oron! Om du vågar stå i den kommer du att märka att oron minskar och blir mer hanterbar och du vänjer dig vid situationen. När du känner dig säker på det steget kan du gå vidare till nästa steg. Oron kommer återigen att aktiveras, men precis som i föregående steg kan du bekämpa den genom att våga stå i situationen.
Ju högre upp på stegen du kommer, desto svårare kommer det att kännas att ”känna på vattnet”. Det är helt normalt! Kanske är det en bra idé att öva på avslappningstekniker också, de kan hjälpa dig på vägen upp för stegen.
Slutligen är det en bra idé att få stöd från en vän eller familjemedlem som kan gå med dig när du ”känner på vattnet”. Detta är helt upp till dig, men det kan göra den här metoden mindre skrämmande för dig och kan göra att du får hjälp och stöd på vägen. Det ökar chanserna att du klarar det hela vägen.
Förhoppningsvis har du nytta av det du lärt dig och har förstått poängen med den nya kunskapen. Om du tyckte att det var lite svårt, eller är osäker på vad poängen var, försök igen. Tänk på att du också kan prata med en vuxen som du känner dig trygg med och som kan hjälpa dig att förstå och öva på det som är svårt.