Att kunna sätta upp mål och att uppnå mål som man har satt upp är viktigt i livet i stort. SMART-metoden är en bra metod om det är något du vill uppnå som du tycker är stort eller lite krävande, men genomförbart. Ibland vill vi uppnå mål som gör oss väldigt ängsliga eller rädda och därför känns ouppnåeliga. Då kan andra metoder användas utöver SMART (t.ex. ångeststegar som du kommer att lära dig mer om i kapitel 6). 

Skapa en handlingsplan  

När du har satt upp ett specifikt, mätbart, attraktivt, realistiskt och tidsbundet mål, vad gör du för att uppnå det? 

Om målet är stort är det bäst att skapa en handlingsplan. Handlingsplanen är en lista där du har delat upp det stora målet i mindre mål, som du kan bocka av allt eftersom på vägen mot det stora målet. Det spelar ingen roll hur många mindre mål du sätter upp, så länge de hjälper dig att komma närmare slutmålet. 

Hur man sätter upp mål och skapar en handlingsplan med hjälp av SMART förklaras bäst med några exempel. 

Specifikt: Istället för att bara säga ”bada i poolen” säger vi att målet är att simma fem längder i den lokala simhallen. Nu är målet mer specifikt. 

Mätbart: Målet är uppnått när Zahra simmat fem längder. Detta är lätt att mäta genom att räkna antalet längder hon har simmat. 

Attraktivt: Zahra ser fram emot semestern med sina tjejkompisar. Hon är motiverad för detta, och målet är därför attraktivt för henne. 

Realistiskt: Zahra kan simma och har inga hälsoproblem som hindrar henne från att simma, så målet är definitivt något hon kan klara av. Men Zahra är inte så van vid att låta någon se hennes ben på en offentlig plats – så hon gör en handlingsplan med några mindre delmål för att hjälpa henne med detta. 

Mätbart: Zahra måste sätta upp en deadline för när hon ska simma de fem längderna. En handlingsplan kan underlätta detta. 

Zahras handlingsplan

Zahras mål är att simma fem längder i den lokala simhallen. Hon har gjort det förut och vet att det är något hon kan göra, men eftersom det var länge sedan sist och hon inte brukar visa benen offentligt så känns det lite utmanande. Zahra skapar därför en handlingsplan med delmål och en tidsplan. 

Tidsplan

Zahra sätter också en deadline för att nå målet, så att hon inte bara skjuter upp det hela tiden.  

I dag är det den 7 maj. Zahra planerar att nå sitt mål innan månadens slut. På tisdagen slutar hon tidigt från skolan och Zahra bestämmer sig för att köpa baddräkten den dagen. Hon frågar en kompis om hon vill följa med henne till affären. Att visa benen offentligt är det som Zahra tycker är mest utmanande. Hon brukar jogga en gång i veckan och bestämmer sig för att tills hon når sitt mål ska hon jogga sin vanliga joggingtur i shorts istället för i långa tights. Hon sätter också ett datum för när hon ska gå till poolen och frågar om öppettider och pris. 

Som exemplet visar finns det flera mindre mål som Zahra måste nå på vägen till slutmålet. Detta kan förbereda henne för uppgiften och vara till hjälp om hon tycker att det är lite utmanande att återuppta simningen. Så här fungerar handlingsplaner. De är viktiga, särskilt om du har satt upp ett svårt mål. 

Specifikt: Istället för att bara säga ”gå tillbaka till skolan” blir målet mer specifikt om Liam ändrar det till ”gå tillbaka till skolan onsdagen den 14 november klockan 9:00”. 

Mätbart: Det är tydligt om målet uppnås eller inte. Om Liam är på skolan den 14 november klockan 09:00 är målet nått.  

Attraktiv: Liam vet att han måste gå tillbaka till skolan. Han vet också av tidigare erfarenhet att det inte blir bättre om han skjuter upp det. Dessutom saknar han sina vänner och är väldigt trött på sjukhuset och att vara hemma. Han vill gå tillbaka till skolan. Målet är därför attraktivt för Liam. 

Realistiskt: Liams läkare har sagt till honom att han kommer vara tillräckligt frisk för att gå tillbaka till skolan. Dessutom har han lyckats med det förut. Eftersom operationen har förändrat hans utseende känner han sig inte riktigt bekväm med att visa upp sig för alla i skolan igen – det är där handlingsplanen kommer in. 

Tidsbestämt: Liam skapar en tidsram fram till det datum då han ska börja skolan igen. 

Liams handlingsplan

Liams mål är att börja skolan igen onsdagen den 14 november klockan 09.00. Detta är något han känner att han kan och vill klara av, men som han också fasar sig lite för. För att förbereda sig och göra det lite lättare sätter han upp delmål och gör en tidsplan. 

Tidsplan

Liam sätter också en deadline för att nå sitt mål, baserat på det datum då han ska återvända till skolan. Datumet då Liam återvänder till skolan är onsdagen den 14 november. Han gör därför ett schema med alla sina delmål baserat på detta datum. 

Operationen är den 20 september och Liam kommer att vara på sjukhuset i en vecka, men måste sen stanna hemma och ta det lugnt i flera veckor efter operationen.  Han har pratat med sin kompis Ahmed och de har bestämt att de ska prata minst varje söndag, medan Liam är på sjukhuset och när han har kommit hem. Liam ber sin pappa att påminna honom om att ringa/träffa Ahmed. När Liam är på sjukhuset bestämmer han och hans mamma och pappa vad föräldrarna ska informera skolan om i förväg och vad de ska säga. Liam och hans föräldrar gör upp en plan och sedan kontaktar föräldrarna skolan flera gånger. När Liam är hemma från sjukhuset sätter han ett datum för när han ska gå på promenader förbi skolan och bjuder in sina kompisar att ses helgen innan han börjar skolan. 

Som du kan se av exemplet finns det flera mindre mål som Liam måste nå på vägen till slutmålet. Detta kan förbereda honom för uppgiften och vara till hjälp om han tycker att det är lite utmanande att börja skolan igen efter sin operation. Om Liam hade känt sig mycket orolig eller rädd för att återvända till skolan, skulle han behöva mer stöd och metoder för att hantera sin oro (t.ex. en ångeststege, som du kommer att lära dig mer om i kapitel 6).